På denna sida samlar vi all information om gemensam el som infördes i föreningen 2015.
Vad innebär gemensam el?
Tidigare hade varje lägenhet ett eget elabonnemang och betalade avgifter till nätleverantören och elleverantören både för elförbrukningen och fasta avgifter för abonnemanget. Utöver detta hade föreningen tre abonnemang (ett per hus) för den el som används till belysning, hissar, och tvättstugan.
Med gemensam el kopplas alla lägenheterna istället via föreningens elabonnemang. Detta betyder att de enda fasta avgifterna mot elbolagen blir för föreningens tre abonnemang. 87 abonnemang blev istället bara tre. Föreningen installerade egna elmätare för att mäta förbrukningen till varje lägenhet som sedan debiteras medlemmarna på samma avi som månadsavgiften till föreningen. Ett eget mätsystem har så klart en kostnad, men den är mycket lägre än att ha separata elabonnemang för varje lägenhet.
Vilka är fördelarna?
Den stora fördelen är lägre utgifter för medlemmarna eftersom de fasta kostnaderna blir lägre när vi delar på föreningens abonnemang istället för att alla betalar för ett eget elabonnemang.
Eftersom elen debiteras på samma avi som föreningsavgiften så blir det färre räkningar att betala, och för de som inte själv vill engagera sig i att hitta ett bra elavtal blir det en fördel att detta hanteras av styrelsen.
Vilka är nackdelarna?
Eftersom många delar på ett elabonnemang kan inte varje medlem själv välja vilket elavtal som ska gälla. D.v.s. om någon har en stark åsikt om att elen ska vara billig och någon annan tycker att den måste vara grön så kan vi inte tillgodose allas önskemål.
De nya elmätarna kommer att ägas av föreningen och därmed blir det en utgift för föreningen ifall en mätare går sönder och måste bytas. Detta är dock inkluderat i kostnaderna på samma sätt som vi räknar med att en dörr eller en tvättmaskin kan gå sönder och behöva lagas ibland. Även med detta inräknat så är det fortfarande mycket billigare än motsvarande kostnad för separat elabonnemang till varje lägenhet.
Hur stor är skillnaden i avgifterna?
2015 var den fasta kostnaden till nätbolaget (Kraftringen) 1714 kr/år/lägenhet. Den fasta kostnaden till elbolaget varierar beroende på vilket elbolag man valt, men vi räknar här med 315 kr/år/lägenhet.
Båda dessa avgifter försvinner, men istället tillkommer nya kostnader. Administrativ kostnad för datainsamlingen och överföring till medlemmarnas månadsavier blir 280 kr/år/lägenhet. Föreningens egna abonnemang behövde säkras upp för att klara kapaciteten av alla lägenheternas förbrukning till en kostnad av 10 000 kr/år (120 kr/år/lägenhet). Vi måste också räkna med kostnader för framtida underhåll av de nya elmätarna vilket blir 140 kr/år/lägenhet.
Ihopräknat blir detta en summa av 2 029 kr/år/lägenhet idag mot 540 kr/år/lägenhet med gemensam el. Alltså en besparing på 1 479 kr/år/lägenhet eller 140 kr/mån/lägenhet.
Observera att denna fasta avgiften är densamma för alla lägenheter oavsett storlek eftersom den motsvarar kostnaden för elabonnemanget oberoende av hur stor den faktiska elförbrukningen är.
Påverkas min månadsavgift till föreningen?
Nej, månadsavgiften ändras inte av att gemensam el införs. Däremot tillkommer två separata poster på avin för elförbrukningen och den fasta kostnaden för ”elabonnemanget”. Detta är liknande för hur hyran för garageplatser idag debiteras som en separat post på samma avi.
Hur sker debiteringen?
Förbrukningen för varje lägenhet debiteras på månads-avin som skickas ut av Riksbyggen. Eftersom avierna skickas ut kvartalsvis debiteras elförbrukningen med 3 månaders fördröjning. Det innebär att de första tre månaderna debiteras ingen förbrukning, men vid ägarbyte kommer en extra räkning att skickas ut för att debitera de sista tre månadernas förbrukning medan den nya ägaren får sina första tre månader utan någon debitering på avierna.
Påverkas det rörliga elpriset?
Ja. Tidigare hade varje lägenhet ett eget avtal och därmed olika elpriser. Med gemensam el har alla samma avtal och därmed samma pris. Hur stor skillnad det blir beror både på vilket elpris du hade tidigare och vilket elpris föreningen kan få. Eftersom föreningen är en stor kund med 84 lägenheter kan det dock finnas ett bättre förhandlingsläge gentemot elbolagen än vad en enskild lägenhetsinnehavare har. Ännu mera så om elavtalet upphandlas tillsammans med andra Riksbyggen-föreningar.
Vad hände med de individuella elabonnemangen för lägenheterna?
De tidigare individuella abonnemangen upphörde helt när den gamla elmätaren togs bort och därmed avbryts även eventuella bindningstider utan att det kostar medlemmarna något extra.
Vem beslutar om gemensam el ska genomföras?
En extrastämma hölls den 25 februari 2015. Där röstade en majoritet av de närvarande medlemmarna för att införa gemensam el.
Vad behövde de enskilda medlemmarna göra i samband med bytet?
Nästan ingenting. Beslutet att införa gemensam el som togs på stämman gav föreningen mandat att genomföra bytet för samtliga lägenheter och att ge den information som behövs till elbolagen för att avsluta de gamla abonnemangen.
Eftersom elmätarna sitter i gemensamma centraler i varje hus behövs inget tillträde till lägenheterna i samband med bytet.
Däremot innebar bytet ett elavbrott på flera timmar vilket så klart påverkar alla.
Hur mycket kostade det att göra bytet?
Investeringskostnaden för inköp av elmätare och insamlingscentral samt arbetet för att installera dem var ca 300 000 kr (ca 3 600 kr/lägenhet). Denna kostnad står föreningen för och budgeten för 2015 hade utrymme för detta som en extra utgift. Installationskostnaden skrivs sedan av på 10 år.
Hur lång tid tog installationen?
Bytet skedde under en vecka i ett hus om dagen. Eftersom arbetet även inkluderade visst arbete i elcentralen var varje hus strömlöst under ca 6 timmar medan arbetet pågick.
Ytterligare testning och konfiguration gjordes efter det men påverkade inte elen till lägenheterna.
Varför måste vi byta elmätarna?
De tidigare elmätarna ägs av nätbolaget (d.v.s. Kraftringen) och måste lämnas tillbaka när elabonnemangen avslutas.
Dessutom rapporterade dessa mätarna sin förbrukning via elnätet tillbaka till nätbolaget. För den gemensamma elen vill vi istället att förbrukningen ska rapporteras till Riksbyggen vilket kräver nya mätare med andra vägar för datainsamling.
Hur fungerar de nya elmätarna?
De nya elmätarna monteras på samma plats som de gamla och rapporterar förbrukningen för lägenheterna via elnätet till en insamlingscentral placerad i föreningens elcentral. Insamlingscentralen skickar sedan vidare mätvärdena via bredbandet till ett datacenter som i sin tur genererar rapporter som skickas till Riksbyggen.
Vad händer om min elmätare går sönder?
För dig som medlem är det ingen skillnad mot idag, d.v.s. du ringer Riksbyggen Dag & Natt så ordnar de allt.
Eftersom mätarna ägs av föreningen kommer dock kostnaden falla på föreningen istället för på nätbolaget men det finns medräknat i utgifterna.
Vilka elmätare används?
Elmätning och datainsamling köps in från CEWE Instrument. Riksbyggen hade sedan tidigare många medlemsföreningar med denna lösningen och har god erfarenhet av både samarbetet och tjänstens pålitlighet.
Styrelsen undersökte även alternativ från andra leverantörer och såg att tjänsterna och prisen var likvärdiga. Lösningen från CEWE Instrument valdes primärt för att det är ett känt system hos Riksbyggen och som visat sig fungera bra i andra föreningar.
Jag vill ha tillbaka mitt individuella abonnemang. Kan ni byta tillbaka bara min lägenhet?
Nej. Antingen har vi detta för hela föreningen eller inte alls. Vi tar inte heller ett beslut per hus utan vi gör detta tillsammans i hela föreningen.
Exakt vad det skulle innebära att byta tillbaka har vi inte tittat på, men om en majoritet av medlemmarna skulle vilja detta får vi så klart undersöka hur det skulle gå till och vad det skulle kosta.
Jag använder inte el. Kan jag slippa den extra avgiften?
Nej. Den extra avgiften för vår egna elmätning är densamma oavsett om eller hur mycket man använder el i sin lägenhet och delas av alla lägenheter.
Detta kan jämföras med att vi även har gemensamt avtal för bredband och TV som alla betalar för oavsett hur mycket man använder dessa tjänsterna.
Jag har fler frågor. Vart ska jag ställa dem?
Kontakta styrelsen. Om vi inte kan besvara din fråga så kan vi hänvisa vidare till personer hos Riksbyggen eller CEWE Instrument som har svaren.
Vad hände när?
2014 sommaren och hösten – Styrelsen har undersökt vad gemensam el innebär och vilka erbjudanden som finns från leverantörerna.
2014 november – Styrelsen beslutar att gå vidare med gemensam el och gjort val av leverantör.
2015 januari – Sammanställning av information och ekonomisk plan som kan presenteras för medlemmarna.
2015 februari – Informationsmöte för att svara på medlemmarnas frågor.
2015 februari – Extrastämma för att besluta om gemensam el ska införas.
2015 mars – Planering av arbete.
2015 maj – Ombyggnad av elcentraler.
Utfall från införande tre år senare
Nedan text är en uppdatering skriven av Anders Olofsson (tidigare vice ordförande) i juli 2018 (alltså lite mer än tre år efter införandet av gemensam el) och är tänkt som en summering av erfarenheter och även utfall.
Vad är styrelsens erfarenheter från arbetet med och införandet av gemensam el?
Från undersökning till färdig installation tog det nästan ett helt år. Under denna tiden gick mycket tid för att sätta oss in i vad det innebär både tekniskt och ekonomiskt. Detta krävde så klart ett större engagemang så en förutsättning för att kunna införa gemensam el var att det fanns styrelsemedlemmar som var tillräckligt engagerade för att driva detta. Vi fick också mycket stöd från vår förvaltare på Riksbyggen som också var den som först rekommenderade oss att titta på möjligheterna med gemensam el.
Vi hade mycket bra samarbete med vår kontakt hos CEWE Instrument som ansträngde sig att hitta svar på alla våra frågor och även var med på informationsmötet för att direkt kunna svara på medlemmarnas frågor. Må vara att deras kalkyl visade en större ekonomiskt vinst än vad vi själva kunde se men även med vår egen mer försiktiga beräkning så såg vi en stor nog vinst med gemensam el att vi definitivt ville gå vidare. När det efter installationen visade sig att insamlingscentralen som skulle samla in data från alla elmätarna inte räckte så kompletterade de med en till utan extra kostnad.
Vi hade också väldigt bra kontakt med den elfirma som CEWE Instrument anlitade för installationen. De gjorde både ett snyggt jobb och gick ut med bra information till medlemmarna om det kommande strömavbrottet i samband med arbetet.
Det största krånglet vi hade var att ordna en ytterligare bredbandsanslutning för att koppla elmätningen till. P.g.a. missar i kommunikationen tog det lång tid innan vi fick kontakt med rätt avdelning hos vår bredbandsleverantör.
Har det varit några problem efter införandet?
På 3 år har några enstaka elmätare gått sönder (vilket vi räknade in i kostnaderna och därför hade täckning för) och i samband med bytet av en mätare missades en uppdatering av mätarvärdet så att den medlemmen sen fick en mycket högre elförbrukning på sin avi. När medlemmen kontaktade oss kunde vi och Riksbyggen snabbt se felet, korrigera det, och ge medlemmen en rättad avi.
Vad tycker medlemmarna?
På informationsmötet och stämman fanns det några få personer som var emot även om de flesta var positiva och en majoritet godkände att vi skulle införa gemensam el. (Eftersom detta skrivs 3 år senare kan jag tyvärr inte minnas de faktiska argumenten eller hur diskussionerna gick.)
Efter införandet har vi till styrelsen bara fått positiva kommentarer från medlemmarna.
Senast uppdaterad 2019-08-27